Trött på att känna mig som en dålig kopia av mig själv.

jag låser in mig drar ner persiennerna och slänger världen på högen av alla saker som jag bojkottar.
jag duckar för alla speglar och blundar så hårt jag kan.
försöker glömma men hur kan man glömma sig själv?
och jag vet att andra har det värre men hur kan man känna sig så här grå?


du var aldrig menad för en sån här kall och hård värld, där man ska vara evigt stark och byggd av järn.
dom kommer aldrig att se, dom kommer aldrig att veta vad dom missar när dom inte väljer dig, för ditt hjärta är lika stort som hela vår jord.
men ingen kommer nånsin hjälpa dig om dom inte vinner på det själva.
ingen kommer offra sig för dig om ni inte delar kärlek eller blod.
det är bara så som människor är och vi lever i en cynisk värld.