Det börjar alltid med goda intentioner men på
Vägen förstörs alltid nått
Jag trodde aldrig att jag skulle vara en sån som
Lämnade, sårade och smet
Det är en underlig känsla när man börjar hata sig
Själv, den smyger sig på, äter sig in
Och för varje synd man gör måste man göra en till
Regn faller på mig och det spelar ingen roll
Vart jag gömmer mig
För på något sätt hittar det alltid tillbaks till mig
Och jag kan inte, kan inte, kan inte glömma dig
Jag grät när jag pratade med mamma i telefon
Sa att jag kände mig så jävla ond
Hon sa "Du är mycket, men du är inte ond, du harbara vant dig vid att göra fel"
Dom säger att sol kommer alltid efter regn, så ge mig
Den solen så ska jag hälla ner den i en pool och
Simma längd efter längd och växa mig stor
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar