arkiv

tisdag 28 juli 2009

Kanske var vår historia en fjärill på nål, vacker att titta på men vingar som inte slår.


Man ser att tiden är förbi, snart är det slut.
Livet går för fort, det är svårt att hänga med.
Kanske fortfarande kommer försvinna i din blick.
Drömma om tiderna vi aldrig fick.
Du säger att det var uppenbart,
att det där lilla var du och jag.
Så förlåt om jag bara säger tjena när vi syns,
då slipper jag kännas vid svidande vid förr i tider.
Vissa dagar kan jag sakna tryggheten,
från gamla dagar, men det finns ingen som kan få dom tillbaka.
Ibland vill jag återvända, men det finns ett litet dilemma.
Mammas gata.

Inga kommentarer:

Vad jag bryr mig om nu är att se din blick så sårad. När alla löften klingar falskt, nästa gång du lovar någon allt.