Det gör ont att veta att jag rasar helt och att du inte bryr dig överhuvudtaget.
Dessutom känns det extra hårt när du sviker hela tiden.
Jag anstränger mig för att hålla ilskan inombords och lyckas hålla minen.
Du kommer säkerligen påstå att det var jag som svek dig och då får du väl göra det.
Helt ärligt så avskyr jag den du blivit.
Du var min absolut bästa vän, men du blev en i mängden, någon jag bara känner.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar