arkiv

lördag 28 augusti 2010

Deppig som jag är börjar jag tänka på annat som gör mig ännu ännu ledsnare och jag är nästan förbannad.
Men det som inte dödar mig blir jag ju starkare av, det är dags stirra upp skiten och göra smartare val.
Så knas man kan vara, ja man smäller av och de ät knappt att man klarar sånna sämre dar.
Innan det går för långt, nu är jag desperat.
Jag vill ju se till att göra nåt bättre av denna korta tid som vi har här på denna planeten.
Man kan inte gå runt och skapa sina egna helveten.

Inga kommentarer:

Vad jag bryr mig om nu är att se din blick så sårad. När alla löften klingar falskt, nästa gång du lovar någon allt.